Skriv en budget och spara tusenlappar

Skriv en budget och spara tusenlappar

Att lägga upp en budget, det är många gånger en trygghet att göra. Det gör att man är rädd om sina pengar och det gör att man kan spara inför framtiden. Med en budget kan man se till att få undan pengar till att göra roliga saker för. Om du alltid har tomt på kontot när lönen kommer är det bra att lägga upp en budget så du har pengar kvar i slutet av månaden samt att du då kan se till att spara tusenlappar.

Det är bra att ha en god framförhållning. Det får man genom att göra en budget för framtiden. Allt för många känner att lönen och andra pengar som kommer in bara så att säga ”försvinner”. Men gör man en budget så får man en koll på var pengarna går någonstans. Det finns idag flera olika appar och ekonomisajter som kan ge dig verktyg och tips. Det finns en budget- och skuldrådgivare ute i kommunerna som kan ge bra hjälp till privatpersoner när det gäller ekonomin.

Om man har flera olika inkomster på flera varierande datum är en budget ett bra sätt att få en totalsumma att utgå ifrån. Se till att göra en lista över intäkter och utgifter. Det kan minska risken till att du spontan-handlar.

Alla behöver en budget

Hur man bäst skapar en budget, det är olika beroende på vem du frågar. På nätet finns det många tips om hur du ska göra på bäst sätt.

Sex enkla steg för att komma igång:

• Papper och penna

Använd papper, blyerts-penna och suddgummi. En budget måste ofta korrigeras.

• Ta dig tid

Se till att avsätta tid och sätt er ner tillsammans i familjen. Vilka inkomster och utgifter har vi?

• Var en aktiv konsument

Gå igenom de olika typer av bankärenden och försäkringskontakter som redan finns i hushållet. Var en aktiv konsument och jämför både priser och tjänster.

• Planera även kortsiktigt

Planera inte bara långsiktigt utan planera även kortsiktigt. Till exempel med matlista och klädinköp.

• Buffert

Om det är möjligt

• Matpengar

Testa att lägga varje veckas matpengar i fyra separata kuvert.

Förslag på budget

Här kommer ett förslag på hur du kan lägga upp en budget. Den fungerar för ensamstående så väl som familjer.

Hushållets inkomster

Du ska först stolpa upp vad du får för inkomster. Dessa kan vara:

• Lön.

• A-kassa. Pension och sjukersättning.

• Sjukpenning. Ta dock endast hänsyn till din sjukskrivnings nuvarande ersättningsperiod om du gör en budget som sträcker sig över flera månader.

• Föräldrapenning.

• Studiemedel, både lånedelen och studiebidraget.

• Förmåner från jobbet, till exempel bonus.

• Barnbidrag och eventuellt flerbarnstillägg om du har barn.

• Bostadsbidrag.

• Övriga inkomster, till exempel vårdbidrag och vårdnadsbidrag.

• Uppge alltid alla inkomster efter skatt, alltså din disponibla inkomst.

 

Efter inkomster kommer alla poster med utgifter:

Boendekostnader

• Hyresrätt. Fyll i hyran i din budget.

• Bostadsrätt. Fyll i hyran plus utgifterna för ditt bolån.

• Villa. Fyll i utgifterna för ditt bolån.

• Kostnader för el.

• Kostnader för vatten, sophämtning och avlopp om du bor i villa.

• Hemförsäkring och/eller villaförsäkring.

• Sotning, underhåll och reparationer

Kostnader för el. Det är inte så enkelt att veta hur mycket man kommer att betala för sin el om man

Utgifter för bil och resor

• Utgifter för billån.

• Fordonskatt.

• Bilförsäkring.

• Bränsle.

• Reparationer, underhåll och service

• Parkeringsavgifter.

• Däckbyte.

• Besiktning.

• Månadskort för resor med lokaltrafik och andra resekostnader.

Andra fasta kostnader

• Övriga försäkringar som till exempel barnförsäkring, sjukvårdsförsäkring, hemelektronikförsäkringar och inkomstförsäkring.

• Fackförbundsavgift eller avgift för A-kassa.

• Barnomsorgsavgifter för dig som har barn.

• Återbetalning av andra sorters lån, inklusive utgifter för krediter och återbetalning av studielån.

• Prenumerationer och abonnemang, till exempel avgifter för bredband, mobiltelefoni, filmstreaming, musikstreaming, TV-avgift och dagstidningar.

• Bankavgifter.

• Pensionssparande.

• Månadssparande.

• Övriga fasta kostnader, såsom gymkort, medlemskap i olika föreningar och välgörenhet.

Rörliga kostnader

• Livsmedel, inklusive onyttigheter och impulsköp som godis, glass och snacks.

• Lunch- och fikakostnader på arbetsdagar.

• Hygien- och skönhetsartiklar, exempelvis tvål, schampo, deodorant, trosskydd, bindor, blöjor, tandkräm, hudkrämer, smink och hårklippning.

• Förbrukningsprodukter, till exempel tvättmedel, mjukmedel, diskmedel, toalett- och hushållspapper, diskborstar och disktrasor.

• Kläder och skor.

• Slitage på möbler, hemelektronik och annan hemutrustning som måste ersättas under budgetperioden.

• Utgifter för läkarbesök, tandläkare och mediciner.

• Fritid och nöje,

• Övriga rörliga kostnader, till exempel veckopeng till barnen, utgifter för husdjur, födelsedagspresenter och julklappar.

 

Vad är det för skillnad på fasta och rörliga utgifter/inkomster?

I en budget kan det vara en fördel att sära på de fasta och de rörliga utgifterna. Men vad är då skillnaderna på dem? Det som är fasta utgifter gäller de som ofta är samma summa varje månad. Det brukar omfatta hyran, försäkringar, telefonabonnemang, el och så vidare. Om bilen används för pendling till jobbet kan även drivmedel ses som en fast kostnad.

När det kommer till rörliga utgifter så kan dessa variera en massa från månad till månad. Bland detta hittar man saker som restaurangbesök, matinköp, nöjen, klädinköp och så vidare. Det är ofta dessa poster som kan dra iväg. Men samtidigt är det de som man kan skära ner på och spara flera tusen på!

Även när det kommer till inkomster så finns det både fasta och rörliga även om det vanligaste är att inkomsten är fast. Kommer däremot inkomst från flera olika håll om man kanske har flera jobb och bidrag så kan det vara smart att dela upp inkomsterna i fasta och rörliga.

 

Hur man använder sin budget

Så, hur kan du använda din budget i din vardag? Du har ett par alternativ när det kommer till detta. Du kan dels se till att hålla dig till din budget. Lev enligt hur den är uppsatt så att säga. Det är då du ser om du kan skära ner på rörliga kostnader eller öka ditt sparande.

Det är bra att se till att hålla koll på sin budget. Det genom att spalta upp allt månadsvis och med fasta utgifter överst sedan rörliga. Gå igenom den lite då och då så att summorna stämmer.

Sedan kan du utvärdera din budget efter ett par månader. Är det så att du följer den eller ligger du över eller under din budget. Om du spenderar mer än vad du har tänkt är det bra att se till att justera den. Kanske det är dags att skära ner på saker, säga upp abonnemang och så vidare. Är det tvärtom att du ligger bra till, så kanske det kan vara läge att öka på sparandet. Du kan då sätta upp långsiktiga mål som t.ex. pension eller resor.

Det är inte heller fel att sätta upp en separat sparbudget, där du ser hur mycket du har, hur mycket du behöver och hur lång tid det kommer att ta för att nå det sparmål som du har satt.

 

Hjälp på nätet

Det finns flera appar till mobilen eller surfplattan som hjälper dig att hålla koll på inkomster och utgifter om du inte vill köra metoden penna och papper.

• Appar. Sparakvittot.se och -privatekonomiappar som Tink, Qapital och Smart-budget kan också vara bra hjälpmedel.

• Koppla till kontot. Det finns även appar som kan kopplas direkt till ditt lönekonto – vissa är gratis, andra kostar en mindre summa.

• Konsumentverket. Även på Konsumentverkets hemsida finns hjälpmedel – klicka in på budget och budgetkalkyl.

• Bästa hjälpmedlet är dock papper, penna och suddgummi eller att lägga upp det i en Excel-fil.

 

Skaffa dig bättre kontroll

Det är bra att skaffa sig en bättre kontroll över sin ekonomi. Det är vad en budget kan hjälpa till med. Du ser vad du har för utgifter och om du behöver göra förändringar. Det finns många tips på hur du kan skära ner på saker för att få bättre utrymme i din budget. Det är allt från att ta med matlåda till jobbet till att byta försäkringar, till att förhandla om bolånet. Det går även att dra ner på kostnader genom att se över elavtal, abonnemang, transporter och så vidare. Se även till att du har en post med sparande, en för buffert och en för ett målsparande.