Nettosparandet i Sverige ökar enligt Konjunkturinstitutets (KI) rapport om svenskarnas syn på sin privatekonomi. Nu uppger hela 78 procent av svenskarna att de sparar! Andelen svenskar som väljer att spara har ökat kraftigt de senaste decennierna. För 20 år sedan hade hälften av befolkningen ett eget sparande och tio år senare var motsvarande siffra 60 procent.
Fler av oss än tidigare sparar alltså, men också mer, visar det sig. För närvarande sparar vi svenskar en stor del av vår disponibla inkomst. Den så kallade sparkvoten (disponibel inkomst minus konsumtion) används som en indikator av hur mycket vi sparar totalt sett av vår disponibla inkomst. Sedan slutet av 90-talet har den ökat från någon procent och spås öka till en rekordhög nivå, över 16 procent i år.
Ska vi fortsätta spara?
Hushållen sparar som aldrig förr och samtidigt har värdet på deras tillgångar har ökat, framförallt bostäder och aktier. Vi har också haft goda förutsättningar för konsumtion med bland annat haft låga räntor och ökad sysselsättning. Man kan därför fråga sig om det är ett överdrivet fokus på att sparande? Har vi inte redan trygghet och god förmåga att klara ekonomiska motgångar?
Att vi har en rekordhög sparkvot som ökat de senaste 30 åren stämmer endast om man inte tar hänsyn till hur pensionssparandet har påverkat utfallet. SEB:s analys av skillnaden mellan sparkvoten med och utan tjänste- och premiepensioner visar att förändringar i pensionssparandet, såväl det offentliga pensionssystemet som tjänstepensionssystemet har betydelse för bedömningen. Banken manar därför till försiktighet när det gäller omläggning från sparande till konsumtion.
En jämförelse av sparkvoten med och utan premie- och tjänstepensionsavsättningar, visar ett intressant resultat. Det förefaller finnas en konjunkturmässig variation i sparkvoten utan pensionsavsättningar istället för en tydlig trend som visar att vi faktiskt sparar mer.
En växande andel av det totala sparandet går också till pensionssparande. Det är tillgångar som knappast kan ha någon nytta för att skapa trygghet på kort sikt. Detta är ett argument för att det även fortsättningsvis bör finnas ett behov av sparande hos hushållen.
Man ska inte heller underskatta effekten av en eventuell kraftig nedgång i dagens höga tillgångvärden (i framförallt bostäder och aktier). KI bedömer att nivån på bopriser är ohållbar och det är troligt att många hushåll därför väljer att öka sin beredskap. Den senaste tidens fall på världens börser och osäkerhet på finansmarknaderna spär också på oron hos hushållen som nu, enligt KI, i större utsträckning tvekar om de goda tiderna är väg att ta slut.