Vi har under lång tid haft ett läge med en god tillväxt på börsen där värden på finansiella och reala tillgångar ökat i takt med kraftiga börsuppgångar. Även före senaste tidens börsfall har hushållens pengar flödat in på bankkontona. Just nu ser vi den största ökningen någonsin för hushållens kontosparande, trots att den genomsnittliga räntan på bankkonto i det närmaste är obefintlig, 0,2 %. Jämfört med fonder, försäkringar och bosparande har det länge varit den sämsta sparformen. Med fallande börser och mer pengar än förra att placera, kan man tycka att intresset för att hitta ett sparkonto med hög ränta borde öka.
Verkligheten är den att vi sparar som aldrig förr i förhållande av vår disponibla inkomst och vi har mer pengar att placera, men väljer att spara på bankkonton med usel avkastning. Även många långsiktiga sparare placerar sina pengar i ett banksparande nästan utan ränta, trots att det finns alternativ med bättre ränta. Bankspararna tycks alltså inte prioritera eller bry sig om hög avkastning.
Trygghet lockar
SBAB, som har undersökt vad det kan bero på, menar att benägenheten att spara på bankkonto kan förklaras av ett flertal faktorer:
Vi befinner i ett läge där börserna i världen faller och många bedömare rekommenderar att det är dags att säkra pengarna. Då är det rimligt att anta att ännu fler kommer att välja att spara i likvida medel och av bekvämlighetsskäl vända sig till sin bank, men troligen utan att först jämföra sparräntor för att hitta bästa sparräntan.
Många inaktiva sparare
Trots att de fyra storbankerna erbjuder sämst villkor, är de nämligen fortfarande vinnare i kampen om sparpengarna med störst andel av pengar placerade på bankkonto. Nordea rapporterar att de flesta av oss svenskar, 70 procent, inte gjort några förändringar i sparandet trots en mycket låg ränta. Det tyder på att vi i hög grad är inaktiva i våra placeringsval, vilket är till fördel för bankerna som inte behöver anstränga i någon högre grad sig för att behålla sina kunder. Många hushåll samlar också sin privatekonomi hos sin bank och det är ett vanligt krav för att nya bolånekunder ska få ränterabatt när bolån förhandlas.
Storbankernas marknadsandel av sparkapitalet har dock minskad över tid, från 70 till 65 procent mellan år 2009 och 2015. Det ger anledning att vara optimistisk över marknaden för kontosparande, hushållens ökade vilja att jämföra sparränta och aktivt välja ett sparkonto med hög ränta.
Att många väljer att öka sitt kontosparande just nu är ingen överraskning, dock är det synd att de flesta av oss förmodligen kommer att vara passiva i sina placeringsval och därmed gå minste om en högre sparränta som ett alternativt kontosparande skulle kunna ge.